BolagsBolagets koncept väcker stort intresse och påverkar många av samhällets aktörer. 

• För Eldsjälssverige är vi ett exempel på nytänkande och modet att pröva en idé i full skala.
• Enskilda personer ser oss som en trygg och enkel möjlighet att skapa sin försörjning utifrån sina egna förutsättningar.
• Näringslivet ser oss som en frisk fläkt och en välkommen stimulans av det svenska entreprenörskapet.
• Men det ligger även i sakens natur att några av samhällets ordningsmän ser oss som ett hot mot industrisamhällets invanda regler och värderingar.

Låt oss förklara vad vi menar att vi har för olika roller och vad vårt nytänkande ställer till med.

• "Arbetsgivaren" 

BolagsBolaget startades för att erbjuda en trygg miljö för personer som vill tjäna pengar på sin kompetens och göra rätt för sig genom att betala skatt och sociala avgifter. På så sätt slipper de starta egen firma, en del klarar ju faktiskt inte av administrationen som hör till företagandet (faktureringar, betalningar, skatter, avgifter mm) utan skall ägna sig åt det de är bra på. Nämligen att utöva sitt yrke.

På så sätt kan dessa yrkesmänniskor känna sig lugna när de går till jobbet och samhället gör stora vinster eftersom det blir fler effektiva arbetstimmar samtidigt som BolagsBolaget gör Skattemyndigheten en tjänst. De slipper exempelvis hantera många små F-skattsedlar och de vet att skatter och avgifter blir korrekt uträknade och inbetalade i rätt tid.

• "Utbildaren" 

Att vara självanställd i BB är att vara mitt i händelsernas centrum. Genom att ta ansvar för sin verksamhet lär man sig hur ett företag fungerar, affärsmässigt såväl som praktiskt. BB blir ett slags skola för blivande småföretagare och det är naturligtvis lättare att så småningom starta en egen firma när det redan finns en upparbetad kundstock och man har skaffat sig praktiska kunskaper om hur administrationen skall skötas. Att starta eget innebär egentligen två omvälvningar i ens liv: Dels skall man skaffa kunder och leverera så att de blir nöjda, dels skall man konfronteras med en ny värld av siffror och åtaganden. Det blir ofta en omvälvning för mycket och BB är ett sätt att skaffa sig den sistnämnda kompetensen med verkligheten som kursplan.

• "Människment-modellen" 

Idag står ledarskapet i fokus. Vi ställer stora krav på våra chefer eftersom arbetslivet är en viktig del av vår tillvaro. När man undersöker varför folk blir långtidssjuka så visar det sig att ledarskapet är den viktigaste enskilda faktorn och att människor mår bäst av frihet under ansvar.
BolagsBolaget är en intressant managementmodell eftersom vi tror gott om våra anställda och utgår från att de kommer att göra sitt bästa. Vi ger dem därför stor frihet och stort handlingsansvar inom ramen för vårt lagstadgade arbetsgivaransvar. I den meningen har vi släppt de mentala ledtyglar som traditionellt förknippas med chefsrollen. Ordet ”management” betyder ursprungligen ”att leda häst vid hand” och vi tar oss friheten att stava om begreppet till ”människment”.

Det finns ytterligare en aspekt som har med vår människment-modell att göra och det är att vi har integrerat marknadstänkandet i vår organisation. De flesta företag bekänner sig till marknadsekonomin och säger att de sätter kunden i centrum. Dock upphör detta normalt att gälla när man kommer till företagets entrédörr, där innanför råder snarast ett slags planekonomi: Några få makthavare i toppen bestämmer villkoren för alla andra! Varför duger inte marknadstänkandet i det egna huset? Idén att de anställda också skall behandlas som kunder är inte särskilt långsökt bortsett från att toppcheferna då måste förtjäna personalens förtroende att leverera ledarskap. – I BolagsBolaget är det ”frontpersonalen” som är de viktigaste personerna eftersom det är de som drar in pengarna. Om vi i ledningen inte sköter oss har brukarna inte lust att ge oss arbete.

• "Störaren av samhällsordningen" 

Föregående perspektiv på BolagsBolaget, människment-modellen, är visserligen bra för de anställda, men vi utgör samtidigt ett hot mot samhällsordningen. Av naturliga skäl bygger etablissemanget upp system som skall passa det samhälle och de strukturer som vi har för tillfället. Anpassningarna till nya värderingar och verkligheter går dock ganska långsamt och sker inte utan motstånd från dem som har fått rollen som ordningsmän.

Sveriges mentala infrastruktur styrs idag huvudsakligen av det gamla industrisamhällets värderingar. En viktig sådan ingrediens är att arbetsmarknaden skall kunna delas upp i å ena sidan arbetsgivare (som har allt ansvar för verksamheten) och å andra sidan arbetstagare (som inte har något ansvar). Klyftan mellan de bägge parterna är fundamentet för regler och attityder i arbetslivet. – I BolagsBolaget vägrar vi att betrakta vår personal som en motpart!

I näringslivets tillväxtsektorer tillämpas en helhetssyn och varje organisation betraktas som ett samspelande lag. Att då kalla spelarna för ”motpart” till coachen är i det läget ganska absurt. I BolagsBolaget jobbar de anställda tillsammans med ledningen och det förvirrar begreppen: Vi är ju arbetsgivare i traditionell mening och tar det ansvaret. Men samtidigt ger våra anställda oss arbete genom att betala för vårt ledarskap, så ur vår synpunkt är personalen vår "arbetsgivare". Och om alla i företaget är arbetsgivare då blir det konstigt. Lösningen är kanske att kalla oss alla för ”arbetsskapare” och se över regelsystemen så att de passar den verkligheten.

Ur ett utvecklingsperspektiv kan man dela in Sverige i två grupper – De Styrande och De Störande. Detta försöker de styrande dölja genom att uppmuntra medborgarna till kreativitet och bevilja pengar till EU-projekt, men i själva verket är de inte beredda på förnyelse som "går utanför boxen". Gärna utveckling, men helst utan förändringar.

BolagsBolaget är en nationalekonomisk innovation som stör. Samhällsutvecklingens Moment 22 konstaterar att alla nya idéer skall bedömas av det gamla systemet. Resultatet blir att BB betraktas som en objuden gäst hos verkligheten, ett hot mot etablerade sanningar som skall vridas och vändas på. Bevarandet möter framtiden.

• "Välfärdsbidragaren" 

Det finns ett dilemma: Samtidigt som vi måste ha lagar och förordningar som reglerar arbetsmarknaden så behöver vi söka nya lösningar som skapar tillväxt och välfärd. BolagsBolaget startades av en ideell förening i glesbygd som ville underlätta för invånarna i norra Klarälvdalen att marknadsföra sin kompetens på ett sätt som genererar kommunalskatt. Idén spred sig snabbt över landet och fram till och med 2006 har vi omsatt ca 50 miljoner kronor och betalat in över 20 miljoner av dem till välfärden i form av skatter och avgifter. Bolaget sköts exemplariskt och bidrar alltså till Sveriges tillväxt, men samtidigt är vi en främmande fågel i samhällets mentala bur. Vi skäms dock inte för oss eftersom vi menar att de mänskliga såväl som samhällsekonomiska vinsterna är så stora att ändamålet helgar medlen. Här följer ett räkneexempel på en arbetslös bolagsbrukare som lyckas fakturera 50 000 kronor, vilket motsvarar ungefär två månaders jobb. Det skulle få följande konsekvenser för den svenska samhällsekonomin

Moms 25% på 50 000 Arbetsgivaravgifter Källskatt 35% på lönen 37 000

12 500 13 000 13 000 = 38 500

Det innebär att stat och kommun får 38 500 kronor i friska pengar. Dessutom slipper a-kassan betala ut ca 30 000 kronor. Om man därutöver räknar med att rörelsekostnaderna uppgår till 20 000 kr så ökar momsinkomsterna från leverantörerna. Till detta kommer de skattade pengar, ca 24 000 kronor, som nu kommer att omsättas i varor och tjänster. Plus den självaktning som den arbetslöse skaffar sig som i sin tur leder till ytterligare inkomster och bättre förutsättningar att hålla sig långtidsfrisk.

Alltså: Om en arbetslös tillåts dra in 50 000 kronor till sin egen försörjning så tjänar skattebetalarna direkt minst 70j000 kronor. Låter som en hyfsad affär. Har vi råd att låta bli?